Nu är det bestämt...
0kommentarer
och jag har sagt upp mig från jobbet.
Är ingenting jag kommit på idag utan jag har tänkt på det ett tag.
Har alltid varit klar över att när jag ska sluta här så ska det antingen vara i början eller slutet av en sommar. För att ha som störst chans att finna ett nytt jobb. Pga att jag har 4 månaders uppsägningstid så har jag förstått att jag måste säga upp mig innan jag funnit ett nytt jobb. Är ju så klart ett risktagande, men så är det.
Anledningen till att jag sagt upp mig är att jag den sista tiden saknat de där hemma. Jag har bekanta här som jag kan hitta på saker med, men jag har ingen riktigt nära. Å det saknar jag. Att ha folk runt omkring mig som känner mig innifrån och ut och som jag inte behöver "börja om" med.
Det skulle vara något helt annat om jag hade kille här, eller om jag hade nån från familjen eller nån nära vän i närheten.
Så planen kommer väl vara att få tag på något jobb i Karlstad- Karlskoga - Örebro- området.
Men det beror ju helt på var någonstans jag får tag på jobb.
Kommer sakna jobbet och djuren, Tinka och Eli och hennes fina, goa familj. Men djur finns det ju även i Sverige. Å Eli's familj kan jag ju hälsa på. Har ställt in mig på att det kommer vara näst intill omöjligt att hitta ett jobb som är så varierat och utmanande och som blandar djurskötsel med kontorsjobb och där jag får så mycket ansvar som jag har här. Men som jag känner nu så är det viktigare vart jobbet ligger än vad det handlar om.
Å jösses vad jag kommer sakna Norge och det norska folket, språket m.m. m.m. Önskar att jag föddes i Norge så jag hade alla mina nära och kära här i stället. För Norge är absolut det bästa landet jag bott i, utan tvekan.
Är ingenting jag kommit på idag utan jag har tänkt på det ett tag.
Har alltid varit klar över att när jag ska sluta här så ska det antingen vara i början eller slutet av en sommar. För att ha som störst chans att finna ett nytt jobb. Pga att jag har 4 månaders uppsägningstid så har jag förstått att jag måste säga upp mig innan jag funnit ett nytt jobb. Är ju så klart ett risktagande, men så är det.
Anledningen till att jag sagt upp mig är att jag den sista tiden saknat de där hemma. Jag har bekanta här som jag kan hitta på saker med, men jag har ingen riktigt nära. Å det saknar jag. Att ha folk runt omkring mig som känner mig innifrån och ut och som jag inte behöver "börja om" med.
Det skulle vara något helt annat om jag hade kille här, eller om jag hade nån från familjen eller nån nära vän i närheten.
Så planen kommer väl vara att få tag på något jobb i Karlstad- Karlskoga - Örebro- området.
Men det beror ju helt på var någonstans jag får tag på jobb.
Kommer sakna jobbet och djuren, Tinka och Eli och hennes fina, goa familj. Men djur finns det ju även i Sverige. Å Eli's familj kan jag ju hälsa på. Har ställt in mig på att det kommer vara näst intill omöjligt att hitta ett jobb som är så varierat och utmanande och som blandar djurskötsel med kontorsjobb och där jag får så mycket ansvar som jag har här. Men som jag känner nu så är det viktigare vart jobbet ligger än vad det handlar om.
Å jösses vad jag kommer sakna Norge och det norska folket, språket m.m. m.m. Önskar att jag föddes i Norge så jag hade alla mina nära och kära här i stället. För Norge är absolut det bästa landet jag bott i, utan tvekan.
Kommentera