Sedan i höstas är jag ju med i Svenska Blå Stjärnan. En frivillighetsorganisation som ska fungera som beredskap om det sker något katastrof eller stor händelse där djuren behöver tas om hand. Det kan vara ett stort oljeläckage, smittutbrott eller en gård som behöver extra stöd av olika anledningar. Vi försöker ju även hitta på saker för barn och ungdomar så igår hade vi en djurskötardag för barn mellan 6-12 år. Det var jag tillsammans med två duktiga djurskötare som studerar på Kvinnerstaskolan som tog hand om knattarna och visade dem runt bland djuren.

De fick veta hur man sköter om de olika djuren, och fick klappa dem och umgås med dem. Det fanns bland annat kor, minigrisar, lamor, en massa gnagare, reptiler, höns och burfåglar. Barnen verkade ha jätteroligt och skötte sig väldigt bra. Jag är rätt sträng när det gäller barn och djur och "förhörde dem" innan vi gick ut till djuren så alla visste hur man beter sig kring djur. Det värsta jag vet är barn som jagar djur eller på annat sätt beter sig illa runt djur och jag tvekar inte att säga till i så fall (vuxna också förstås). Svt var där och jag blev intervjuad både för live-tv och för ett reportage som skulle sändas senare på kvällen. Barnen blev intervjuade och fick berätta vad de lärt sig under dagen. Flera kommenterade just att när man är med djur måste man vara snäll, försiktig och inte skrika eller springa.. ;) Tycker inte direkt att det är skoj att intervjuas, men som enda ansvarig där så var det inte så många andra att välja på. Hur som helst verkade barnen tycka det var roligt och fick lära sig lite nytt. Det var många som ville hålla handen och berätta om sina egna djur, så jag hittade nog en rätt bra balans mellan att vara sträng och "lekmoster".. :) Å på slutet av dagen fick de ett varsitt fint diplom!

Förra sommaren så började jag jogga lite. Eftersom jag alltid hatat att springa och hade bottenkondition så började jag på noll och ökade. Jag använde mig av programmet C25k som står för "från soffa till 5 km. Efter 9 veckor var det tänkt att man skulle orka springa 5 km. Jag tyckte det gick ganska bra. Även om det var uppenbart att jag förmodligen alltid skulle använda mig av program och intervaller framöver eftersom jag tyckte det var tråkigt att hålla samma tempo i mer än 5 min.

I augusti när jag flyttade hem hade jag ungefär kommit halvvägs. Då tappade jag liksom allt vad träning hette.. Mitt fokus låg på att renovera lägenheten, studier och MPS. Glömde bort träningen totalt. Men hade i bakhuvudet att jag till våren skulle sätta igång igen och att målet för 2013 skulle vara att åtminstone ställa upp i ett 5 km lopp och springa hela. I november fick jag diskbråcket.

Å när sedan smärtan kom på nytt vid nyår så kände jag mig rätt låg eftersom mina träningsplaner såg rätt hopplösa ut. Jag hade tänkt prova på längfärdsskridskor i vinter,men det var bara att glömma eftersom jag inte kan ta den risken att ramla och slå i nacken. Att jogga finns inte på kartan, får inte ens powerwalka eftersom jag ska undvika hårt underlag och stötar. Jag får egentligen bara "lulla runt" (alltså ingen fart), på grusvägar, gräs eller snö.. Jättesvårt tycker jag. Jag har en benägenhet att alltid springa ganska snabbt nerför trappor, och att springa i betongtrappor uppfyller rätt bra de saker jag INTE ska göra.. Å då får jag ont senare när jag varit olydig.

Hade bestämt att jag skulle gå en kajakkurs i vår och det är fortfarande förhoppningarna. Det beror lite på hur högt jag lyfter armarna när jag paddlar. Så vi får se..

En sak som är bra är att gå i skogen i ojämn terräng, så nu ska jag sätta igång ordentligt med det tänkte jag. Tråkigt att jag inte har någon på gångavstånd, kan inte gå på asfalt i en 15-20 min enkelväg för att nå dit, så måste köra vart jag än ska.

En bra grej som jag faktiskt kan göra i sommar är att vandra! :) Att bära på en halvtung ryggsäck är bra för ryggen, då är hållningen rätt. Trodde inte jag skulle kunna det och var riktigt deppig tills jag fick andra besked.

Ner i vikt måste jag iaf, väger snart 10 kg över min satta maxgräns.. :( Känns inte som att kilona kommer rasa av långsamma småpromenader i skogen, men men. Det får bli vad det blir..