Den senaste tiden har jag mött på folk i min närhet och även på andra håll som verkar ha något stort behov att klaga och anmärka på andra. Det kan handla om livsval, prioriteringar, utseende eller något som någon har gjort eller sagt.

Jag är inte guds bästa barn och självklart kan jag också ibland undra över saker gör eller val folk gör. MEN jag anser mig inte ha rätten att bestämma över någon annan och om inte personen utsätter sig för något som uppenbarligen inte är hälsosamt så har jag inget behov att anmärka på de val de gör. Som regel brukar folk som vill ha tips eller råd om saker fråga. Att sen ursäkta sig med att det skulle vara för att de bryr sig om personen ifråga tycker jag känns lamt.. Vem mår bättre av att få höra att hon/han är för tjock, för smal, har en mindre fin tröja på sig, eller vad personen borde lägga mer av sin tid på. De flesta jag träffat på vet allt för väl själva om de är för runda, om de är för smala etc.. Det behövs ingen påminnelse om det..

 

Jag vet inte vad det är som får människor att klaga så mycket på andra personer, men jag har svårt att tro att lyckliga människor väljer att lägga ner tid och energi på att såga andra människor.