Nu är det bara 3 dagar kvar tills jag äntligen ska få vara ledig en hel vecka och åka hem till min underbara familj och älskade vänner i Sverige. Som jag längtar!

De två sista veckorna har det varit fullt upp, men det har gått bra och jag har fixat det som skulle göras, och det har varit mycket, så känner mig väldigt nöjd. Känner mig dock otroligt sliten och igår och idag har allt gått så segt, så nu ska det bli härligt att få vila upp sig lite. Men först är det 4 dagar till som ska jobbas.

I går kom jag äntligen iväg till frisören, håret var så slitet så det kunde nog inte bli så mycket värre. Ca 2 dm kortare blev det och det känns som 5 kilo försvann. När jag kom hem färgade jag det så nu är det fräsch och fint igen.

Under kvällen bakade jag havrekakor. Eller snarare skulle baka havrekakor, mamma hade skickat receptet på de goda kakorna hon brukar göra. Men en liten detalj saknades, mjölet. Tyckte det verkade lite konstigt, men det var så länge sedan jag gjorde dessa kakor senast, så jag slängde ihop de ingredienser som det stod och in i ugnen. Allt flöt isäg och ut kom något som mest såg ut som havreflarn, brända havreflarn. Men men, det hela tog ca 15 minuter, så det gör inte så mycket att det blev fel.

Så idag har jag gjort ett nytt försök, denna gång med mjöl, så nu har jag några nygräddade havrekakor. Om jag inte missminner mig så är det brödernas favorit, så ska baka fler i morgon, så det räcker en stund.

Idag tänkte jag att jag skulle börja skriva lite här igen. Blir nog inte så ofta, men känns bra att få det lite uppdaterat. Har nu bott i Stange i två månader och trivs bra. Fokuset har legat 110 % på jobbet och det har både varit fysiskt och speciellt psykiskt ansträngande, med all information som ska in i hjärnan.
Gick en smågriskurs redan efter en vecka, som handlade om allt kring födseln och framåt för kultingarna, foder, värme, sjukdomar, behandlingar, m.m. Sen dess har jag läst böcker, pärmar, tidningar och artiklar och det är inte förrens nu det känns som jag kan börja slappna av någorlunda. För två veckor sedan tog jag över som förman på gården, så nu ska allt jag lärt mig hitills omsättas till praktik och det är jag som har ansvaret för att gården och djuren ska må så bra som möjligt. Så klart har bonden som äger gården det yttersta ansvaret, men jag har det dagliga ansvaret för det som ska göras. Å jösses vad mycket det är som ska kommas ihåg! 
Är glad över att jag har skrivit ner så mycket som jag gjort. Ole, bonden jag jobbar för, är upptagen med att jag ska lära mig av de bästa och jag har haft möten med både veterinärer, foderexperter, Norges ledande expert och rådgivare på svin och nästa vecka, (förhoppningsvis i slutet på veckan) kommer den danska "gurun" som tydligen kan allt. Träffade honom en snabb sväng i torsdags när vi var på något riksmöte som hålls en gång om året, jag förstod kanske 40 % av det han sa, då han pratar otroligt snabb danska. Så det blir intressant å se vad jag förstår när vi ska ses själva. Han ska visa lite mer kring dräktighetsundersökningar, och förmodligen mycket annat.  Den norska experten kommer tillbaka efter nyår så då ska förhoppningsvis bonusavtalet skrivas som ska börja gälla när jag varit här ett halvår.

Så fritid har väl egentligen varit obefintligt sedan jag kom hit. Mamma har varit här och hälsat på ett par gånger och så har jag varit två gånger till Halden. Skönt och slappa av helt lite emellanåt. Har varken haft energi eller intresse av att träffa en massa folk under tiden jag varit här. Men efter nyår har jag tänkt ta tag i det sociala. Kan ju inte enbart jobba..

Har inga bilder just nu å visa från gården, tydligen var det mammas kamera de hamnade på, men det kommer..  



Den här "lilla" fröken har jag lånat ett par gånger och kommer förmodligen låna henne lite oftare nu när jag börjar komma in i jobbet och har mer energi. Det är Ole's dotter som äger henne. Å hon är dotter till Oles hund som dog strax innan jag började jobba här. Tanken är att det ska komma en liten berner sennen-valp framöver till gården, men just nu är jag glad över att det har dröjt, för hade nog inte orkat hjälpa till med uppfostringen av den lilla. Men med energin tillbaka så ska det nog inte dröja så länge till,så till våren hoppas jag att det blir en massa mys.