Efter två rejält hektiska månader med 150 % studier + 30 timmars första hjälpen kurs (akutgruppen) och 2 dagars risk och säkerhetskurs (svenska blå stjärnan), plus en massa möten, föreläsningar och genomgångar i februari och mars så kände jag mig rätt trött och sliten.
 
Därför var det väldigt skönt när april kom och lugnet med den. Min extrakurs i konflikthantering var färdig sista mars, första hjälpenkursen hade en paus och eftersom de flesta organisationerna har sina årsmöten i mars så blev det även en paus när det gällde sånt. Det har varit en otroligt skön månad och jag har verkligen fått vila upp mig. Jag har varit ute en massa i naturen och då mår jag ju som bäst, bland annat har jag utforskat 4 naturreservat och dess djur (Oset, Rynningen, Tysslinge och Kvismaren) och Garphyttans nationalpark, pärlor i Örebro län och många fler finns det som jag ser fram emot. Det finns tydligen över 200 naturreservat i Örebro län. Jag har även hunnit med att läsa 3 böcker (!!), förutom kurslitteraturen och det är något jag längtat rejält efter. Å firat 2 söta 4-åringar, det är också något jag missat en del av tidigare för att jag känt att jag varit tvungen att plugga istället. Jag har inte umgåtts med vännerna så mycket, blev lite för mycket socialt föregående månader så har velat vara mycket för mig själv, men lite har det allt blivit. Får se om jag blir lite socialare framöver. Jag trivs ju rätt bra själv.. =)  
 
Nu är snart slut på april och då kommer det bli lite mer igen, dock kommer jag fortsätta hålla mig nere på 100% studier under resten av terminen. Det kommer bli en del möten inför sommaren, men det blir också en del riktigt trevliga saker. På lördag ska vi fira min kusin som då kommer vara nygift och om två veckor blir det dop i Linköping, då är det lilla brorsonen Williams tur.. <3
 
En annan väldigt trevlig händelse är att min äldsta vän, (vi låg faktiskt på BB tillsammans och hon är bara två timmar äldre än mig), fick sin tredje dotter i tisdags! Riktigt kul och ska bli kul att träffa den lilla sötnosen när det blir dags!
Bestämde mig för att söka till socionomprogrammet i höst. Det är 3000 som sökt, en ganska stor ökning sedan i höstas, men jag tror att jag ska lyckas komma in på mitt högskoleprovsresultat.
Så nu är det bara att vänta och se vad som sker. Om jag inte kommer in så får jag jobba istället och prova igen nästa till våren eller nästa höst.

Det skulle dock vara lite surt eftersom jag utan problem hade kommit in i höstas eller egentligen vilket år som helst tidigare. Men som sagt, nu är det bara att vänta.

Just nu håller vi på med socialpsykologi i skolan, väldigt intressant. Mycket som avgör hur vi interagerar med andra.. =)

På måndag är det sista datum för att ansöka till höstens kurser, så tankarna har varit många den senaste tiden.

Jag är till 99 % säker vad jag ska söka och det blir en helomvändning mot vad jag tidigare tänkt.

Ser dock fram emot det, tror detta kan bli riktigt bra!

För någon månad sen följde jag med mamma när hon skulle köra nya pjukks. Jag vandrade så klart iväg till friluftslivssektionen och drömde mig bort under tiden. Sedan tittade jag lite på vandringsskor eftersom jag inte hade några, annat än mina stora, tunga kängor, som iof är stabila, men för tunga för att orka gå i under flera dagar.
 
Efter att jag fick diskbråcket så sa min sjukgymnast att jag skulle undvika hårt underlag, som tex asfalt och betong och att även undvika stötar, jag fick alltså inte gå fort. Diskbråck innebär ju att en, eller flera diskar i ryggen blivit skadad, och eftersom diskarna fungerar som stötdämpare så säger det ju sig självt att stötar blir desto skadligare när man har en dysfunktionell "stötdämpare". Så det har blivit dåligt med rörelse sedan dess eftersom jag bara har asfalt runt omkring där jag bor och jag inte känner att jag kan ta bilen och köra iväg någonstans varje gång jag vill gå.
 
Hur som helst när vi var där i sportaffären så kom det fram en och ville hjälpa mig. Han tog fram ett par promenad/vandringsskor och berättade vad som var positivt med dessa. De är lite hårdare uppbyggda på insidan fötterna (vilket var bra eftersom jag lägger allt för mycket tyngd där- pronation kallas det för) och så är de lite mjukare på utsidan foten, vilket påfrestar mindre på höft och bäcken (stort plus) och så var skorna byggda för att vara extra stötdämpande (bra för diskbråcket). Goretex var det, alltså vattentäta. Dessutom var det 500 kr rabatt på skorna, så det kändes helt enkelt för bra för att kunna vara sant.. Men men, jag köpte dem och jag är så nöjd! Jag bor i dessa skor nu, jag har på mig dem oavsett vart jag ska. De är ju inga finskor direkt, men bara min nacke mår bra, så ser ja gärna ut hur som helst. De är ju dock inte så varma eftersom det inte direkt är vinterskor, så i helgen när jag var med akutgruppen i Kumla Ishall så hade jag på mig några andra, varmare skor. Jag stod i ungefär 1,5 timme och så lullade jag runt bland ormarna en sväng vid Öby Kulle (mjukt underlag) och redan efter det kände jag av nacken. Ett annat pass stod jag i 8 timmar med dessa nya skor och kände ingenting efteråt. Det är enorm skillnad. Nu var jag ute och gick drygt en timme, med okej fart och enbart på asfalt och känner inget nu heller. Fantastiskt härligt! Så nu jädrar, ska det gå's framöver! Hade jag haft råd hade jag köpt 3 till på en gång.. ;)
 
Mina Merrell siren ventilator skor!

Ett av de tydligaste tecknet på att våren är här är när ormarna vaknar på Öby Kulle.

De andra åren ja varit där har det redan varit fullt igång och det har varit 1000-tals snokar ihopslingrade i ormgroparna.
Däremot har det varit få huggormar, nu vet ja varför. De har förlodligen redan vaknat, parat sig och slingrat vidare till nya äventyr.. :)

I går åkte jag dit efter att jag varit akutvårdare på J18's SM-bronsmatch. Fick reda på att ormarna vaknat så då var de ju ingen tvekan. Såg 6-7 huggormar denna gång på nära håll, vilket var riktigt kul! Ska dit på torsdag igen och se om snokarna börjar komma upp ovanför marken.

Även fåglarna är på gång nu. Öby kulle ligger i Kvismaren naturreservat. Naturreservatet är en viktig rastplats för många flyttfåglar och en av de viktigaste häckningsplatser i mellansverige för våtmarksfåglar. Igår när jag var där var det enormt många gäss där som slagit sig ner för och vila. Träffade ett äldre fågelskådarpar som verkligen kunde sina fåglar. De hade kört från Katrineholm för att se dessa fåglar och berättade en massa intressant och de letade fram olika sorter i deras hightech-kamera så jag fick se de olika arterna, visste inte ens att vi hade så många i Sverige och bara där var det en 5-7 st.
 
                                           

 

 

 

 

Följde med Pernilla till Linköping över påsk då alla jag planerat fira påsk med blev sjuka strax innan.

Tyvärr var Martin, Evelina och lilla William i Hyltebruk under påskhelgen, annars hade det passat bra att träffa dem när vi ändå var i Linköping.

Medan Pernilla slutförde sin domarutbildning gick ja runt lite i Linköping, fikade och hade det allmänt mysigt i finvädret. Gick även tur i naturreservatet Tinnerö Eklandskap som bara låg några meter från hundklubben.