I lördags hade ju mina chefer bestämt sig för att överraska mig med någonting på kvällen.
När jag kom ut 16,37 ur duschen så insåg jag att det var 16,30 och inte 17,30 de skulle komma och hämta upp mig.. Ringde och jadå, om 7 minuter skulle de vara där. Har nog aldrig stressat så mycket. 7 minuter är ju inte mycket när man står i handduk med vått hår och inte har bestämt vad man ska ha på sig. Jag lyckades i alla fall hitta nåt, sminka mig och rusa ner till bilen när den kom. 
 
Vi körde långt och varken jag eller Grygori hade nån aning om vart vi skulle. Det jag hade fått veta var att jag skulle va finklädd, men inte "för" finklädd och att det viktigaste var att jag hade kläder nog på mig så jag inte skulle frysa. Å att jag kunde ha stövletter.. ;) 
 
Till slut efter en timmes körning kom vi fram till Gjøvik som ligger nordväst om Mjøsa. Det visade sig att vi skulle på en konsert/show på en jättefin gård. Först var det buffé, jättegod dessert och lite alkohol och sedan började showen. Det var riktigt bra. Det var ett band bestående av bland annat Ingvild Nagell-Dahl som är Ole-Bjarne's kusin så det var extra kul att han äntligen fick se henne uppträda annat än på tv. Hon är bland annat den som sjunger sångerna i den norska versionen av "Lets dance". Hon är gift med kapellmästaren Trond Nagell-Dahl i showen som annars är pianist i norska versionen av "Så ska det låta". Så de har nog en del rutin och det märktes. De sjöng och spelade covers, bland annat Coldplay, Michael Jackson, Lionel Richie och Adelé. Musikerna var också superduktiga. De hade 10-årsjubileum, de brukar spela några kvällar på denna gård varje sommar och detta var sista kvällen för i år. Vi hade även en liten privat show vid vårat bord, då tjejen närmast mig antingen var hög eller riktigt exentrisk, kanske både ock. Hon kunde inte sitta stil, och var helt exalterad och skrattade och grät om vartannat.. Ganska irriterande i början då vi satt så vi var tvungna att titta åt hennes håll för att se showen. Efter pausen blev vi dock vana så de gick att ignorera någorlunda.. =)
Åh jag var jättenöjd med kvällen! Dessutom fick jag en present, en bakgrej som jag avundades Eli när jag var där sist, så jag fick en likadan.. =) Å så fick jag kontanter och en fint brev och en jobbattest om hur länge jag jobbat, vad arbetsuppgifterna varit och hur jag klarat av jobbet.
 
Bland annat stod det: "Besetningen driftes som en 5,5 ukers puljedrift, og dette er en meget krevende driftsform der det kreves stor nöyaktighet og kunnskap, samt evne til å jobbe mye i perioder. Dette ansvaret har Elin Danielsson utfört meget godt och hon har også tatt ansvar for å sette i drift nye rutiner. Hon har gode samarbeidsevner, viser stor fleksibilitet og har stor omsorg for dyrenes velferd".... Så där ja, det gick ju bra det här.. =) Skönt att känna att de är nöjda med en när man slutar. 
 
En dag kvar, sen är mitt arbete på gården över.. Känns märkligt.. 
 
 
Häromdagen var jag iväg till hjelpekorpsen och umgicks lite med Lasse och Berit.
Vet inte om det är sista gången vi ses, men förmodligen, så lämnde min identifikationskort.
 
I kväll har jag varit iväg till Hamar och ätit pizza med Maren som brukar jobba extra här. I sommar jobbar hon på Norsvin, som bland annat föder upp avelsgaltar och bedriver forskning kring svin i Norge, så vi har inte setts så mycket. Eli forskar till exempel på det företaget. Maren skulle egentligen vara bortrest resten av veckan, så det var inte alls självklart, men jag blev väldigt glad över att vi hann få till en sista kväll innan jag flyttar.
 
Nu är Ole borta över helgen så jag passar Tinka och vi kollar av nöffisarna lite mer på kvällarna eftersom det normalt är han som gör det när det inte är grisning. Två av "damerna" ska grisa nu i helgen så jag sprang in för att ta mig en titt när jag kom hem. Inget på gång, men så plötsligt när jag gick ut så börjar det ula (vet inte hur det stavas) över hela gården. Brandalarmet hade gått i gång, och då låter det HÖGT! Ole var ju borta som sagt och jag behövde komma in huvudbyggnaden (hans hus) för att få slå av ljudet och se varifrån det larmade. Så där sprang jag omkring i klänning och stövletter fram och tillbaka över gården för att leta reda på nycklar, ringa till Ole å Ole-Bjarne, försöka avgöra vad som larmade och samtidigt inte bli döv på kuppen. Allt är seriekopplat så ljudet är minst sagt brutalt och det låter från alla håll och kanter och ular ut det över vidderna så därför blir det alltid lite extra stressigt för att inte få dit en massa grannar som undrar vad som sker. Till slut lyckades jag iaf komma in och få av larmet. Det var falskalarm som vanligt, men det kan man ju aldrig veta säkert. Det var inte helt så jag hade tänkt avsluta kvällen.
 
I morgon kväll ska Eli och Ole Bjarne hitta på något tillsammans med mig och Grygorii. Först var det tänkt att vi skulle bowla, men nu har de hittat på något annat, som är hemligt. Så det blir intressant! =) Trevligt att de anstränger sig för att göra en fin avslutning för mig.. =) Godingarna!
 
Nu är alla räkningar uppsagda och betalade, bilen borta och allt som hörde med den, och allt annat fixat. Så nu är de bara de sista 4 dagarna på jobb, inget som behöver tänkas på och sedan packning, rengöring och Norgetur med mamma. Äntligen!
 
 
 
Jag har märkt av ett litet speciellt beteende hos folket på gården nu. Nu när jag bara ska vara kvar en vecka till så har plötsligt både nya chefen och gamla chefen fått väldigt bråttom med att hinna få lite ledigt. Som gårdsägare/arbetare så är det väldigt sällan det finns möjlighet att ta ledigt. Senast den gamla bonden hade en ledig dag var omkring 3 år sedan. Nya chefen tror jag hade några dagars semester med familjen under förra sommaren, men det var innan de tagit över denna gården som tillhör Eli, frun. Då hade de "bara" hans gård som han tagit över från sina föräldrar, med köttdjur och kycklingar plus att han jobbade heltid som revisor. Med grisar, speciellt avelsdjur ökar arbetsbördan betydligt och jag vet inte riktigt hur de tänkt framöver, eftersom meningen är ju att Ole (gamla bonden) ska kunna gå i pension snart eftersom han blir 65 nästa år och har ont precis överallt. Som det är nu har han fått lite avlastning av svärsonen, men han kommer säkert upp fortfarande i åtminstone 150% arbete i månaden. Så en till heltidsperson är ett måste om de ska klara av att få ihop det utan att jobba ihjäl sig. 
 
Så som sagt, nu har de förstått att om de ska få ledigt, så får de passa på medan jag är kvar. Så igår och idag har nya chefen varit i deras stuga med familjen, antar att den stugan inte är överanvänd.. Å imorgon ska faktiskt gamla bonden åka över till Stavanger och han kommer inte hem förrens den 31:a. Har inte förstått vad han ska hitta på, om det har nåt med grisar att göra eller om de var nån skolreunion, men hur som helst förtjänar han att äntligen få vila upp sig ordentligt. Om han nu vet hur man gör det. Å resten av dagen har jag gett Grygorii ledigt vilket han också behöver. 
 
En av de grisbönder jag lärt känna genom kurserna jag gått på hade en status på facebook igår som visar hur det är att vara grisbonde..
"reise te sørlandet på færie imårå tidlikt.ska bli hææærlikt.men he jo velt et yrke så gjære att æg faktiskt æ heima fra årets færie imårå kveld.konge dæ." Ok, jag ska översätta, han är från  Stavanger, så han skriver på nynorsk, dessutom på jærendialekt - min favorit dialekt..
"reser till sörlandet (sydkusten) på semester i morgon bitti, ska bli härligt. Men jag har ju valt ett yrke som gör att jag faktiskt är hemma från årets semester i morgon kväll.... supert.. " En dags semester, så är det.. Å de sista två åren har jag insett att jag nog trots allt inte vill bli tillsammans med en bonde, åtminstone inte en heltidsbonde. För heltid för en bonde är 200%, om man inte finner sig en spannmålsbonde, men va är det för skoj med det..  ;) 
 
 
 
Finns inte många djur som är busigare än grisar, så passande text.. 
I dag är det första dagen på min sista månad som driftsledare på denna gård! Fy fan så härligt!!
 
Inte för att jag avskyr jobbet, tvärt om, men nu är jag 100% redo att flytta hemåt till Värmland igen. Dessa tre utav fyra uppsägningsmånader har gått otroligt segt och speciellt sista veckan har nog känts som den längst veckan i mitt liv. Det har varit en del trassel, problem och orosmoment som jag har haft alltför gott om tid att tänka på och jag har inte mått speciellt bra.
Men nu kommer den sista månaden att få fort. I dag kommer vi tömma smågrisavdelningen, sen börjar grisningen om några dagar och sedan kommer det vara fullt upp. Ska till Karlskoga ett par dagar i mitten på månaden och så tillbaka hit för att avsluta allt. Sen blir det 4 härliga dagar i Norge med mamma innan vi flyttar hem mig och sakerna.. =) Skönt!  
 
 
Nu vill jag bli färdig här, packa ihop och flytta hem.
 
 
tillsammans med min efterträdare. Det har gott otroligt bra och det känns så skönt att han redan kan det mesta så det mest är rutinerna som ska tragglas. Att han kom just under grisningsperioden var väl kanske inte helt optimalt. Visst kan han redan nu avlasta mig lite, men det mesta tar ganska lång tid eftersom allt är nytt och jag ska förklara allt som ska göras, varför och hur det det ska göras. Så det blir ganska mycket tid som går åt bara på att stå och prata. Nödvändigt förstås, men just under grisning så finns det så otroligt lite tid över. Men duktig är han och idag har han hjälpt mig med mycket.  

Grisningsperioden är strax över. Det har varit OTROLIGT slitit och många långa nätter för min del. Han har varit så sliten så han har gått och lagt sig vid 21 på kvällarna. Men det har varit väldigt stora kull denna gång så varje natt har jag varit tvungen att gå upp och byta plats på de som varit instängda under ett par timmar och de som varit ute hos mamman. Det börjar kännas både på kroppen och psyket att jag snittat över 200 timmar de sista 3 månaderna. Å nu i maj blev de så mycket som 230. Trots att jag trodde det skulle bli en lugnare månad. I går kväll var jag så sliten så jag ringde till chefen och bad honom ta morgonsysslorna så jag kunde få sova eftersom jag förstod att jag skulle få vara upp ännu en natt. Det gjorde han gärna när jag passade på de små under natten. Trots alltför många ungar så har det fått otroligt bra denna gång. Det svänger väldigt för förra gången var det små och svaga kullar och många som inte klarade sig.

Imorgon bitti ska han jobba den första morgonen själv. Det är inget speciellt som ska göras utan bara de vanliga morgonrutinerna. Så det ska bli skönt med sovmorgon för första gången på länge.. =)

Om exakt 2 månader har jag slutat jobba här, ska bli skönt.

I morgon kommer mattillsynet. Det blir intressant. De ska bland annat ta blodprov på suggorna, och titta på hur djuren har det allmänt. Om vi sköter oss helt enkelt. Å det gör vi ju, så det ska nog gå bra.
..gick och lade mig ovanligt tidigt ikväll men tydligen var det inte meningen att jag skulle få sova då..

Det har varit otroligt fina dagar i går och idag och så ska det tydligen fortsätta både denna och nästa vecka. Igår började stressen, så någon njutning av solen denna period kommer det inte bli för min del.

Jag får istället ta den negativa sidan av det varma vädret, i form av djur som får det alltför varmt. Grisar är väldigt känsliga djur, både för smitta och temperaturer, speciellt värme. Grisar svettas inte, vilket gör att de lätt blir överhettade och kan i värsta fall dö. Det är anledningen till att de tycker om att gosa ner sig i lera utomhus, för svalka..
Förra sommaren berättade Ole ett skräckexempel om en gård bara några mil härifrån där 160 grisar hade dött pga att ventilationen hade slutat att fungera..  
Vi har ett ganska avancerat ventilations och temperatursystem i det nya stallet, men vi har iaf stora problem att få ner temperaturerna när det blir riktigt varmt. Vuxna grisar trivs bäst när det är 17-18 grader och ikväll var det 27 grader i alla fyra avdelningar.. =( De klarar sig, men jag är orolig över hur det kommer gå för de som ska föda under denna värmebölja.. Idag hade jag egentligen behövt flytta in alla högdräktiga i födeavdelningen, men pga värmen och att de låg och flåsade, så tog jag bara in de första två som är beräknade att grisa på fredag. Resten får jag ta tidigt i morgon - eller ja, om några timmar. Jag börjar vanligtvis jobba kl.8, men bestämde mig för att starta vid 6-7 istället så jag hinner flytta in dem när det är som svalast. Är nog skönare för damerna att flytta på sig då hoppas jag.

Jag ser verkligen inte alls emot en grisning under dessa förhållanden och vet inte alls hur det kommer gå. Nästa veckan skulle det iaf bli lite lägre temperaturer, så för deras skull så hoppas jag att det stämmer... Kan inte va lätt att väga upp till 300 kg, vara högdräktig med upp till 20 ungar och inte kunna svettas eller ta sig ett kallt bad..

På torsdag kommer mannen som ska jobba istället för mig när jag slutat. Han kommer från Ukraina, men har jobbat i Danmark med gris i 18 månader. Han fick inte stanna längre pga av Danmarks lagar och förra arbetsgivaren är helnöjd med honom. Han kan av den anledningen ganska bra engelska och kan en hel del som har med jobbet att göra- så som dräktighetsscanning med ultraljud, inseminering, grisning m.m. Så det verkar hursomhelst bra. Ska bli intressant.
Han kan tidigast komma hit till denna gård på lördag eftersom han inte får träffa våra grisar förrens efter 48 timmar i landet. Lite specialkaratän när det gäller grisar.

Så igår och idag har jag suttit i ett antal timmar och försökt skriva ner allt som jag gör under en 5-veckorsperiod. Jag har försökt att komma ihåg alla små detaljer som ska göras. Hitills har det blivit 9 dataskrivna A4-sidor. Men då har jag en del kvar som jag inte hunnit med än. Så det slutar nog på 10-11 sidor, sen blir det ju en del uppdateringar efterhand som tiden går. Alltid något man glömt. Tanken är sedan att Eli ska översätta dessa sidor till engelska. Men detta kommer främst vara till nytta för Ole-Bjarne (nya chefen, Elis man) i början när jag slutat. Det är allt för detaljerat för att han nya ska kunna få ut så mycket. Han får lära sig de stora grejerna och så får Ole-Bjarne försöka ta sig av detaljerna runt omkring. Ser iaf fram emot det. Tror det kommer bli bra. Nu när det ska vara så fint väder så kommer vårbruket fortsätta i full fart. De ligger efter pga regnet som varit den senaste veckan, så nu är de riktigt stressade att komma igång. Så Ole och O-B kommer vi nog inte se mycket till de kommande veckorna.. =)

I går tömde vi smågrisavdelning, denna gång med otroligt bra resultat. Cheferna var helnöjda och ville veta om jag hade gjort nåt annorlunda denna gång. "Problemet" är att jag har gjort 3-4 ändringar, så det är lite svårt att veta vad som gav mest effekt för den goda tillväxten. Får hoppas det blir lika bra nästa gång, för jag vill ju sluta på topp =)  

Bestämde mig häromdagen för att åka hem nästa helg istället för påsk.
Är en del som måste göras på påskhelgen och eftersom jag varit ledig på jul och förra påsken så tänkte jag att Ole-Bjarne (nya chefen) kan få umgås med familjen och ta det lungt denna påsk.

Så tänkte att jag lika gärna kunde åka hem nästa helg. Då får jag äntligen träffa familjens senaste tillskott och Andreas fyller 36 också. Är ledig fredag-måndag, men åker förmodligen efter att rådgivaren haft sitt årliga besök på torsdagen. Alltid intressant även om vi inte alltid varit eniga. Men det ska bli roligt att visa upp resultatet på de förändringar som jag gjort när det gäller fodringen av de dräktiga djuren, som han var skeptiskt till. Har blivit jättebra så jag är helnöjd.

Nu ska jag hoppa i duschen, slutade precis jobba. Å sen dröjer det inte förrens jag slänger mig i sängen och sooover...

Den här veckan har det varit fullt upp. Grisningen har varit väldigt koncentrerad denna gång, så det känns som att jag knappt hunnit gjort något annat än att springa fram och tillbaka mellan boxarna. Har blivit långa dagar, men nu är det bara 3 st kvar så förhoppningsvis blir lördag och söndag lugn.

Ikväll hade jag tänkte att mysa ner mig i soffan och titta på film. Men när jag var klar med jobbet för dagen (trodde jag) vid 19, så gick jag en runda för att se om någon av de sista börjat grisa. Å det hade det. Allt såg bra ut så jag gick upp lagade mat och hamnade framför tv:n. Jag glömde bort tiden och gick inte ner igen förrens vid 22 och då hade det kommit 20 st små spädgrisar som sprang runt och ville ha mat. Eftersom jag varit borta så länge så hade jag dålig koll på vilka som kommit först. Vanligtvis sprayar vi de 8-10 första som kommer för att hålla koll på att de fått råmjölk och sedan stänger vi in dem en stund i det varma smågrishörnet om det kommer många. Så att resterande som kommer också säkert får råmjölk.
Att det blev så många och de kom så snabbt gjorde väl att de inte fått ro att dia, så de flesta såg tunna ut och det var bara ett par jag var säker på hade fått den livsviktiga råmjölken. Så då stängde jag in hälften så åtminstone halva kullen skulle få ro. Å så åkte jag hem till Eli och Ole-Bjarne för att hämta ko-råmjölk, som vi hade bestämt att vi skulle försöka med. 22.30 på en fredagskväll började matningen. Det gick väl så där, men fick iaf i dem lite. Så imorgon får jag se hur det har gått. Så nu får jag köra med delning av kullen varannan timme för att alla ska få mat..

Idag fick jag ge en sugga medicin så att födseln ska komma igång. Då ska grisningen komma igång inom 24 timmar. Detta gör vi väldigt sällan och aldrig om inte suggan gått 4 dagar över beräknad grisning. Går de längre så ökar riskerna för både mor och ungar. Å man måste vara 100 % säker på att hon verkligen är högdräktig och "redo" att grisa, för får de den medicinen så kommer ungarna ut inom 24 timmar oavsett om de är fullmogna eller bara foster. Förmodligen har hon få ungar eller så har tyvärr många dött i magen, vilket gör att värkarna inte sätts igång som de ska. Magen är ovanligt liten, så jag tror det blir få ungar.
Det som ändå är lite positivt med denna situation är att om det är så att hon har få ungar så kan vi använda henne som die-mamma åt de åtminstone 6 st som behöver flyttas från hon som grisat i kväll. Annars kommer vi slita med att lyckas hålla liv i alla..

Denna grisningsperiod har annars gått otroligt bra. Så vore trist om det slutar dåligt.

Nä, nu ska jag gå ner och ta mig en sväng i födeavdelningen. Sen ska jag sova en stund. Tills det är dags igen om 2 timmar.



Inte lätt att få klara bilder på de små liven när de springer omkring... ;)
och jag har sagt upp mig från jobbet.

Är ingenting jag kommit på idag utan jag har tänkt på det ett tag.

Har alltid varit klar över att när jag ska sluta här så ska det antingen vara i början eller slutet av en sommar. För att ha som störst chans att finna ett nytt jobb. Pga att jag har 4 månaders uppsägningstid så har jag förstått att jag måste säga upp mig innan jag funnit ett nytt jobb. Är ju så klart ett risktagande, men så är det.

Anledningen till att jag sagt upp mig är att jag den sista tiden saknat de där hemma. Jag har bekanta här som jag kan hitta på saker med, men jag har ingen riktigt nära. Å det saknar jag. Att ha folk runt omkring mig som känner mig innifrån och ut och som jag inte behöver "börja om" med.

Det skulle vara något helt annat om jag hade kille här, eller om jag hade nån från familjen eller nån nära vän i närheten.

Så planen kommer väl vara att få tag på något jobb i Karlstad- Karlskoga - Örebro- området.
Men det beror ju helt på var någonstans jag får tag på jobb. 

Kommer sakna jobbet och djuren, Tinka och Eli och hennes fina, goa familj. Men djur finns det ju även i Sverige. Å Eli's familj kan jag ju hälsa på. Har ställt in mig på att det kommer vara näst intill omöjligt att hitta ett jobb som är så varierat och utmanande och som blandar djurskötsel med kontorsjobb och där jag får så mycket ansvar som jag har här. Men som jag känner nu så är det viktigare vart jobbet ligger än vad det handlar om.

Å jösses vad jag kommer sakna Norge och det norska folket, språket m.m. m.m. Önskar att jag föddes i Norge så jag hade alla mina nära och kära här i stället. För Norge är absolut det bästa landet jag bott i, utan tvekan.





Morgondagen kommer bli brutal..

Ole (gamla chefen) åker till Stavanger på avelsmøte och kommer hem fredag kväll.
Nya chefen är på smågriskurs tisdag-torsdag denna vecka. Men jag och Ole har ju fram till i somras varit vana vid att de oftast bara är vi två, så det har inte varit nåt stressigt i går och idag.

MEN de blir en helt annan sak i morgon.
Då är det som sagt bara jag här. Två stora stall att ta hand om. Bara stellet (göra rent, strö ut sågspån i boxarna, ge hö) i båda stallen tar ca 6 timmar sammanlagt. Eftersom det är torsdag ska jag dräktighetsscanna ett gäng suggor, plus en massa andra småsaker som ska göras. Men det som gör att morgondagen kommer bli brutal är att grisningarna är planlagda att börja idag, med tyngdpunkten i morgon. Å samtidigt är de suggor som blev avvanda från sina små för snart en vecka sedan på gång i brunst. Så imorgon kommer även den stora insemineringsdagen vara då ca 30 djur förhoppningsvis ska insemineras. Vanligtvis brukar jag och Ole dela upp det, så jag tar hand om grisningarna och han om de många insemineringarna under dessa dagar. Men eftersom Ole är borta i morgon så blir det inte så denna gång. Under övriga perioden inseminerar jag i det "nya" stallet som jag ansvarar för. Så vi får se hur jag fixar dessa insemineringar, det är äldre suggor än jag normalt inseminerar och de kan vara svåra att upptäcka brunst på.

Jaja, de blir spännande å se hur det går. Som sagt så skulle grisningarna börja idag, vanligtvis brukar det bli ganska utspritt, då de normalt föder från 2 dagar innan till 2 dagar efter beräknat datum. Men hitills har ingen börjat föda, vilket är ovanligt. Så imorgon blir det nog en baby-bom..  
Som att det inte var nog, behöver ju vovven Tinka tas hand om eftersom husse är bortrest.
¨
Men det får helt enkelt gå. Får avlastning på lördag-söndag så det blir lite sovmorgon iaf =)









Idag har jag och O-B (min nya chef på pappret, vem som kommer vara det i praktiken återstå att se) hunnit med massor. Har legat efter med en del efter att jag var sjukskriven och inte har direkt varit i toppform när jag väl jobbat heller. Men som sagt, idag kom vi i kapp med det mesta, så då kan jag slappna av i helgen när jag är ledig. Resten hinner jag ta på måndag. Har under en period nu lärt upp honom att dräktighetsundersöka med ultraljudscannern. Men det har alltid varit lite för dåligt med tid, så igår och idag har vi dräktighetsundersökt ett stort gäng suggor. Å idag lossnade det rejält och märktes att han blev betydligt mer självsäker på det han kom fram till. Det är en av de saker som jag varit ensam om att kunna på gården, så det gør att de inte längre är så beroende av mig om jag blir sjuk eller har semester och framför allt kommer jag ha någon att diskutera med om jag känner mig osäker.

När jag var färdig på jobbet och gick mellan huset kunde jag inte låta bli att stanna till och ta kort på detta..

Har sovit så otroligt dåligt den sista veckan.. =( Jag vrider och vänder på mig så länge innan jag äntligen somnar, och sen vaknar jag upp efter någon timme och ligger vaken i flera timmar. Har aldrig haft problem med det førr.

Jag är vanligtvis lyckligt lottad med min sömn. Min kompis Tess kommenterade en gång: Fy fan, du hinner ju knappt lägga ner huvudet på kudden innan du somnar. Å så brukar det vara. Jag somnar på en gång och sen sover jag som en stock ända tills det är dags att vakna på morgonen. Så jag borde väl inte klaga efter att bara ha slitit en vecka med sömnproblem.. Men fy attans va trött jag är.. Så tänkte åka iväg och träna skiten ur mig så kanske jag kunde få sova gott i natt..

Men nu är det grisning, så nu jobbas det låååånga dagar.. Har en överstressad förstagångssugga som jag fått springa in till och dra undan ungarna ifrån så fort de kommit ut, för emellan att varje unge kommit har hon sprungit upp och runt och ungarna flygit ivæg och blivit trampade på. Hon fick 17 st och det är inte förrens sista timmen jag äntligen fått henne att lägga sig ner och släppa till mjölk åt de små. Får se hur många av de 17 som klarar sig, för de måste få råmjölk så fort som möjligt, de fick säkert vänta i 4 timmar innan jag fick henne lugn. Hade som sagt tänkt träna idag, men jag kan inte åka iväg när det trasslar så. Ær 5 till som håller på och föder, å fler blir de nog innan dagen är slut..

Idag fick vi besök av två kvinnliga veterinärer och skulle se så vi sköter hälso- och hygien-kraven i stallarna. Grisar är extremt smitto-känsliga, å det finns massa olika regler och rutiner för att hindra smittspridning. Å så skulle de så klart se hur grisarna generellt har det. Som den djurvän jag är kan jag tycka att det är lite fel att man får veta några dagar i förväg när de ska komma på kontroller. Samtidigt är det inte mycket man hinner "fixa" till på ett par dagar om man skulle behöva. Har man dålig djurhållning så tar det månader att ordna till det. Å vi har ju inget att dölja, så hit får de gärna komma närsomhelst. Sopade bara lite extra ute i gångar och gjorde rent lite extra på kontoret och sånt, men gjorde inget speciellt med djurskøtseln. Den är bra som den är =)

De verkade nøjda och jag fick ställa en del frågor jag funderat lite på.

Idag har jag arbetat exakt ett år på Frisholm. Jösses..
Ett år som har gått väldigt upp och ner.

Men oj vad jag har lärt mig mycket  och varit med om roliga saker!
Å jag har fått fundera och diskutera hur mycket som helst med en massa kunniga och trevliga människor.
Känns så bra att jag har tillgång till de främsta experterna inom området i Norge, å veterinärer, foderexperter och speciellt alla jag lärt känna genom kurserna som jag har gått under året. Så skönt att bara höra av sig och få "input" av flera olika personer när man undrar över något och sen gøra det man tycker verkar bäst. 
De andra jobben jag haft har jag tröttnat fort på och blivit rastlös, redan efter ett par veckor kan man det - samma rutiner varje dag. Här lär jag mig fortfarande något nytt varje dag.

Sen hade det ju inte gjort något om det hade varit lite närmare till min familj och mina vänner, men där finns det inga jobb før mig. Det här året har jag velat prioritera jobbet och lära mig så mycket som möjligt. Å jag har egentligen inte haft tid eller energi över till så mycket annat heller. Det kommande tiden kommer det fortsätta med en hel del arbete, så länge jag inte har någon eller något jag vill lägga mer av den tiden på, men nu med lite annat smått och gott runt omkring.. 

Å det kommer garanterat bli ännu fler naturupplevelser..



Gamla stallet..



Gamla stallet och boningshusen från vägen..



Vackra vinterdag..



"Mina" små nyfødda nøffisar.. =)



Skogen - där jag trivs allra bäst..



Anka hittade den sista snøfläcken i april och fick svalka magen..



Anka



Mamma och jag på väg ut i skogen



Tinka - førsta dagen som gårdsvalp =)



Godingen



Kvällspromenad



Gårdens rapsfält




Stange Kirke



Utsikt från nya stallet..



Tinka och jag på tur.. =)



Utsikt från gamla stallet..



Tinka och Anka tar det lungt på gårdsplanen..

I går kände jag mig otroligt sliten av någon anledning, så var väldigt tacksam över att det inte var något speciellt som skulle göras i helgen på jobbet. Blev 4 timmars rutinjobb och det såg ut att bli detsamma idag.

Men vädergudarna hade andra planer och bestämde att det skulle regna. Så all tröskning och intagning av halm blev uppskutet. Istället kom bonden vid 8 och berättade att vi istället skulle passa på att tömma smågrisavdelningen idag istället för i morgon som planerat. Ufffffff...
Så det blev inga 4 lugna timmar, utan jag blev klar med allt før en timme sedan. Tömningen tog ca 4-5 timmar, men alla registreringar som ska gøras, ställa in blötlæggningen som ska stå på över natten och en massa småsaker gør att det alltid blir långa dagar vid tömning.

Rengöringen av avdelningen faller på mig denna gång, då killen som brukar gøra det är upptagen med potatisupptagning i morgon. Så i morgon ska jag stå med högtryckstvätten heeeeela dagen. För han som brukar göra det tar det ca 6 timmar. Men jag har bland annat slaktlevering och lite annat som ska  göras, plus att jag ju knappast kan kallas för blixten direkt.. ;) Så det kommer nog snarare ta 10 timmar för att få rent hela avdelningen.
Så i morgon kväll vid den här tiden, kommer jag garanterat va ordentligt stel i ryggen.

Får nog flytta den lugna "søndagen" till tisdag istället... ;)
Igår blev jag attackerad! Av en sugga...

Fy satan vad rädd jag blev!

Jag, min chef och veterinæren höll på att kastrera spedgrisarna. Då kan mammorna blir lite oroliga men det ær sällan några problem. I norge har det ganska länge varit lag på att de ska få lokalbedövning innan och att det ska utföras av veterinär, så jag och Ole håller bara upp dem under tiden. Vi hade gått en runda och bedövat alla kullar och sedan börjat kastrera. I denna box var "mamman" ganska lugn. Vi stod utanför boxdörren och höll på med sista ungen.
Helt plötsligt, utan någon som helst førvarning blir hon SKITFØRBANNAD och tar sats och hoppar upp mot mig som står på andra sidan dörren. Jag fick en sån chock av att pløtsligt få 300 kilo ren ilska riktad mot mig så jag fryser fast och bara skriker. Halva hon är över dörren och hennes öppna käft är max 1 dm i från mitt ansikte, då får veterinæren tag på mig och drar undan mig..
Usch usch.. Otäckt ibland. 3 gången jag blivit attackerad av suggor, alla gånger när de haft små med sig. Grisar är generellt de trevligaste djuren jag någonsin jobbat med, men vem vill inte skydda sina små?

Vissa är väldigt överbeskyddande mot sina små, oavsett om man är i närheten av dem eller ej. Men det är sällan de är aggressiva, och är de det så brukar de visa det tydligt genom beteende och ljud innan. Två gånger har det kommit en attack utan någon som helst förvarning, som igår, och då är de bara att hoppas på det bästa.. De har aldrig fått tag i mig ordentligt, men jag är fullt medveten om vilken skada de kan gøra om de får ett ordentligt bett i en.


Jag vill träna!! Jag hann bara köra tre provpass och bli medlem och sedan så blev jag sjuk.. Ær typ frisk nu, men jag är fortfarande så täppt i näsan så idag fick jag iaf hoppa zumbapasset jag hade tänkt mig på.

I morgon har jag tänkt prova dansaero och så har jag timme med fysioterapeuten och vi ska gå igenom styrketräningsupplägg. Får se hur jag mår då, men styrkepasset ska jag iaf på. Trist när man precis börjat med något nytt och är riktigt motiverad och så får man sätta det på paus. Så jag vill komma igång så fort som möjligt igen, men är ju ingen ide att brja innan man blivit frisk.

Har i alla fall orkat jobbat hela dagen igår och idag. I dag kom det ut en till gården som ska "mäta" våra landsvins-gyltor som ska bli avelsdjur. Då vägs de, och allt möjligt kollas - hur framben, bakben, klövar, rygg, rörelsemönster, spenar m.m. ser ut. Hon scannar också med ultraljudd och får fram køtt och fettprocent på varje djur och en massa annat. Sedan får vi allt svart på vitt dagen efter och ser vilka djur som eventuellt har dåliga ben eller för få bra spenar før att kunna vara avelsdjur. Krävs mycket för att man ska få bli mamma i en avelsbesättning.. =)  

Hursomhelst så hade jag aldrig förut träffat hon som kom, då hon har varit hemma på mammaledighet ett år, och precis børjat jobba igen.  
Alla djur gick in så snällt på vågen, som kan vara lite läskig før den är byggd som en ganska trång bur. Hon berömde mig och sa att "våra" djur var otroligt fina, lugna och trevliga.. =) Vilket jag får ta åt mig äran av eftersom det är jag som jobbar med dem.
Stressade skötare och orolig miljö ger stressade djur.
Kändes riktigt kul att få så bra respons från en som är runt på så många gårdar och ser så många djur.

Nu är grisningen över för denna gång, skönt med lite lugnare dagar..



Så här søt kan man bli om man har tre olika raser i sig.. ;) Ett rosa ben har hon då..



Dagsgamla spädgrisar.. 

Så här ser Hampshire ut, som är fader-rasen till just dessa små.. 

 foto de Hampshire

Just nu är vi mitt uppe i grisningen. Detta är förmodligen sista gången jag är sjælv under grisningsveckan. Det ska ju bli generationsskifte på gården, vet inte riktigt när än, men sista månaden har vi börjat lära upp han som ska ta över. Det är den nuvarande bondens dotter Eli (som jag träffar ganska ofta) och hennes man som ska ta över gården. Jag tror det kommer bli jättebra. Det har varit planerat från start att jag ska vara med under övergången, for att göra den så smidig och med så lite förändringar som möjligt. Ole Bjarnar har väl minimalt med kunskap om grisar, så det kommer säkert ta åtminstone ett år innan han kan tillräckligt för att ha ansvaret för allt. Denna vecka är de bortresta, men under nästa grisnings-period kommer jag försöka lära ut så mycket som möjligt. Det är mycket som ska göras just då och som ska kommas ihåg, så det tar nog några omgångar. Tror nästan jag skrev en hel bok under min inlärningsperiod eftersom jag bara hade 5 veckor på mig. Hade inte kommit ihåg en tredjedel utan den boken.

Sista dygnen har varit rätt brutala, så igår tog jag Anka, som är här när de är bortresta och vi gick en lång promenad. Hade tänkt mig en skogstur, men blev istället en lång vandring bland ängarna. Jag gick förbi alla möjliga ängar med både korn, potatis, vete, raps och lökar.. Å hallonbuskar och vinbärsbuskar. Blev kanske en lite för lång tur för Anka, som inte är så van vid promenader. Så när hon började flåsa lite väl mycket, så var de dags att vända tillbaka och ta en liten paus vid en liten bäck. Varmt med all päls också..

Om en vecka sitter jag förhoppningsvis i Stavanger, och min 10-dagars roadtrip har påbörjats, ska bli otroligt kul!




Anka blickar ut øver gårdens vetefælt..



... å de vackra rapsfælten..



Å havre (detta ær dock inte gårdens.. )




Gick æven førbi Stange kirke..



Några av husen på gården.. Skyms av vetet då.. =)



Otroligt fint med ængsblommor..



Några fler byggnader på gården

Den här grisnings-perioden har känts så otrooooligt lång. Vanligtvis är det massa stress under 4-5 dagar, men den här gången har kultingarna kommit jämt fördelat under ca 10 dagar. Oftast har det börjat ganska sent på eftermiddagarna/kvällarna så det har blivit väldigt många, långa dagar. Har varit skönt för ryggen att inte ha för mycket att göra på en gång, och hunnit med allt, men det blir så segt.

Nu sitter jag och väntar på att den sista kullen ska komma. Den stackars suggan har gått 5 dagar över det beräknade datumet. Så igår fick hon en spruta som ska hjälpa till att sätta igång födseln. Å för några timmar sedan såg jag att det äntligen hade börjat, men fortfarande har det inte kommit några ungar. Är orolig att ungarna antingen är för få eller att de har dött och att det har gjort att värkningsarbetet inte kommit igång som det ska. Just nu vill jag bara att de ska komma ut, helst förstås levande, men det viktigaste är ATT de kommer ut, så inte suggan dör.

Om en vecka ska jag hem till Karlskoga och hälsa på mina nära och kära! Ska bli så otroligt skönt!! Har fått lite tråkiga besked både ekonomiskt och hälsomässigt de sista dagarna så ska bli skönt att komma bort och få tankarna på annat. Oroar mig sällan i onödan, det mesta brukar ju lösa sig till slut.

Några av de dagsgamla småttingarna:





Om inte något radikalt händer så kommer jag i början på september åka ner till Gotland och jobba ett par dagar. Har haft en del kontakt med Mats som förhoppningsvis kommer anställa mig efter dessa dagar. Det verkar redan som att han bestämt sig för mig, men jag försöker att inte ta ut något innan allt är bestämt och jag varit där. Det verkar hur som helst jättebra. Så hoppas hoppas!

Nu har jag iaf kommit tillbaka till mitt sociala jag och tur är väl det, för om jag hamnar på denna ö, så kommer jag inte komma tillbaka alltför ofta och hälsar på. Speciellt inte till mina norska vänner då det är minst 9 timmar till Halden från Hemse. Så om jag får jobbet så åker jag direkt dit och umgås under någon vecka.

I torsdags efter jobbet åkte jag in till Örebro och hälsade på Tess. Vi hade myskväll och diskuterade det kommande valet då ingen av oss kände oss direkt insatta i det. Vi gjorde en test och det testet visade tydligt att jag hade rätt som kände mig splittrad innan. Personligen har jag alltid hållt mig till vänsterblocket då jag tycker att alla människor ska ha lika stor chans att må bra och man inte ska sparka på de som redan ligger. Däremot är det högerblocket som håller lantbruket om ryggen mest så ska jag fortsätta inom detta yrke så borde jag rösta på dem.

Dagen har tillbringats hos min faster och hennes man som bjöd på fläskfile och potatisgratäng, otroligt gott. Sen blev det mys med Maria och lilla Julia. I morgon ska jag baka västerbottenpaj som jag ska ha med till kräftskivan jag ska till hos Josefin och hennes familj. Ska bli riktigt gott!